Eller ja kladdkaka funkar också så himla bra. Idag har Holden och Paige varit
allt annat än änglar. De var lediga från skolan och hade en kompis över, jag orkar inte
gå in på några detaljer men det var gnäll, time out, tårar och allmänt jobbigt.
Äsch såna dagar finns också, nu är den över! Fick ett bra avslut iaf, Malin är hemma
själv och det utnyttjas såklart med att jag bjuder in mig och Angelica på kladdkaksbak
och häng. Jag älskar att fika, älskar att fika.



 





 


Kladdkaka, mjölk och glass, världsklass på en kombinationen!

Imorgon är barnen också lediga från skolan men vi ska in till city och hänga med gamla vänner,
ska bli toppen förhoppningsvis.

PUSS

Nu är det dags att berätta, så låt oss ta det från början :)

Jag kom till min värdfamilj i slutet av augusti, 2010. Redan från första stunden
älskade jag det. Jag har alltid kommit bra överrens med mina värdpappor och
mina värdbarn, och jag fullkomligt älskade att bo på Manhattan. Vi började prata
väldigt tidigt om förlängning, jag tror att de frågade mig redan i november, och
jag sa utan tvekan ja. Jag övervägde aldrig att förlänga med en annan värdfamilj
för det hade bara känts konstigt, och jag kände hur tiden bara sprang iväg så
förlänga var verkligen något jag ville göra. 

I mars sa mina pappor att de ville prata om något med mig,
såklart blev jag nervös och undrade vad de kunde vara, jag hann komma på
massa saker innan de helt plötsligt sa det mest oväntade, de sa
vi funderar på att flytta till hösten. Anledningen att de ville berätta det för mig så
seriöst var för att de ville veta om jag ville förlänga med dem ändå, även om vi inte
 skulle bo i city. Sättet de berättade det på var verkligen jätte fint, inte att de
ville flytta och inte ville ha med mig. Utan att de ville ha med mig till varje pris.

Jag fick såklart en dessvärre chock, ringde mamma och grät och trodde att jag
aldrig någonsin skulle kunna bo någon annanstans än på Manhattan igen.
Men sen tog jag mitt förnuft till fånga. Jag hade ju faktiskt fått precis allt det jag skrev
upp på när jag åkte, jag skrev upp för ett au pair år i NYC, allt annat är bara bonus.
Och jag bestämde mig för att om jag inte hade testade att flytta med, hade det känts
ganska mesigt. För även om jag älskar att bo i city, är det faktiskt värdfamiljen som
är viktigast. Efter att ha tänkt länge på det insåg jag att det faktiskt går att vända
allting till det positiva. Självklart är jag fast besluten om att det inte finns något häftigare
än att bo på Manhattan, det är fantastiskt. Men att ha barn där är svårt,
att släpa hem dem från skolan i snörusket, konstant oroa sig om vi alla
ska komma av tunnelbanan i rusningstrafiken, se alla uteliggare, inte ha
någon gräsmatta att leka på. Mina pappor ville flytta utanför city för att ge
barnen en annan uppväxt, och jag är jätte glad för deras skull. Och nu får
ju jag uppleva det riktiga amerikanska förortslivet! Med gigantiska villor,
stora dyra bilar, enorma shopping center och allt vad det innebär.
Jag får se en helt annan del av USA med min fina värdfamilj.

För några veckor sedan flyttade vi in i vårt stora stora stora hus i
South Orange, New Jersey, som är 30 min utanför NYC. Det är klart att det verkligen
 är en omställning, men vi har verkligen kommit varandra jätte nära och jag
vet om att detta är rätt beslut. Det hade känts helt onaturligt om min värdfamilj
hade skaffat en ny au pair som skulle kommit i augusti, och då flyttat in i det rummet
som är mitt. Det känns verkligen som mitt också, här har ingen annan före mig bott,
jag har fått välja färgen på väggarna, gardinerna, nya möbler, osv.
Även om NYC och såklart upper west side alltid kommer ligga mig närmast om
hjärtat satsar jag på att se på möjligheterna man kan skapa med att bo här.
Att spara pengar t.ex. det är omöjligt när man bor i NYC, taxiresor, drinknotor
och restaurangbesök, för att inte tala om all shopping staden erbjuder är vad lönen går till.
Jag har bott på USA:s östkust i 14 månader, och inte varit till varken Boston
eller Washington DC, vilket jag nästan enligt mig själv tycker är lite dåligt.
Jag lämnade inte New York för än i juni då jag åkte till Kalifornien,
10 månader på samma ställe. Jag vill verkligen resa lite mer och
att inte leva det stressiga och krävande citylivet gör nog möjligheten att resa större.

Jag känner även att jag måste slinka in att som några av er vet brukade
jag vara lite extra babysitter till min värdfamiljs vänner, de som har tjejerna
Daniela, Emily och lilla bebisen Mirabel. Jag är jätte nära vän med dem verkligen,
så nära att jag har min egen nyckel till deras lägenhet, så jag har alltid en plats i city
Fortfarande upper west side, fortfarande Broadway. Jag sover där efter varje utekväll,
och har det som min bas i city. Vilket känns fantastiskt bra. Den mesta av min
lediga tid spenderar jag såklart i city också, för det är där jag
känner mig hemma, där jag har mina vänner, mitt liv och
där jag hittar, och det är bara 30 min ifrån mig.

Jag är fast besluten om att detta kommer bli bra, det är en helt ny upplevelse,
jag skulle aldrig göra det för en annan värdfamilj, men som jag sa innan
hade det känts fel att inte ens försöka. Självklart saknar jag att bo i city,
men jag väljer att se alla möjligheter istället ! :)

Här är mina nya kvarter!










 





och här är vårt hus! Något som verkligen är en fördel med att bo här är att
jag kan ha vänner över nästan när jag vill, eftersom vi har så mycket extra rum.
I lägenheten kändes det ofta trångt med vänner över, även om den var rymlig.
Men nu är det fritt fram för filmkvällar och matlagning :)






Om några veckor börjar poolen som ska ligga precis här byggas, med hot tub,
utomhus kök och utomhus brasa =)



Om någon har en kommentar eller frågan på något så tveka inte att höra av er :)